Stockholm den 4 december 2025

Kära vänner!

Denna årets sista månad präglas både av ljus och mörker. Samtidigt som den är årets mörkaste, tänds fler ljus runt omkring oss än någon annan månad. Vi behöver verkligen de ljusen som en påminnelse om att det finns ljus som skingrar och motstår både det yttre och inre mörker som har så stor makt i vår värld. Den påminnelsen ges på olika sätt både under advents- och jultiden liksom under den judiska ljushögtiden, chanukka, som i år inleds dagen efter Lucia, alltså på aftonen den 14 december. (Mera om denna högtid finns i min bok Tid för Gud: Judiska och kristna perspektiv på de judiska högtiderna, som kan beställas under fliken ”Jubileumsfondens böcker” på vår hemsida).

Årets sista månad är också på olika sätt en tid för eftertanke då vi riktar blicken såväl bakåt som framåt. Själva hade vi särskild anledning att göra det i förra veckan, när styrelsen för Jubileumsfonden hade sammanträde. Utifrån det mötet växte sedan det här brevet fram, och därför kommer det till stor del att handla om en tillbakablick på vårt arbete, som nu befinner sig i sitt tjugosjätte verksamhetsår.

Först måste jag med visst vemod meddela, att de sommarkurser som genom åren betytt så mycket för oss och för dem som deltagit – vilket vi fått otaliga vittnesbörd om – inte kommer att fortsätta under samma former. Många somrar reserverade vi under en vecka måndag till torsdag för att fördjupa oss i något särskilt ämne som var betydelsefullt för bibelkunskapen och relationen mellan judar och kristna. Kurserna leddes av Jesper Svartvik och mig och ägde mestadels rum på Helsjöns folkhögskola i södra Västergötland (som många ville stava Helskön), men flera år fördubblade vi kursen på Älvsby folkhögskola eller stiftsgården i Skellefteå i norr, och då var Anna-Greta Norén både värd och lärare. Ett år var vi även på Kastlösa stiftsgård på Öland.

När jag efter vårt styrelsemöte reflekterade över dessa kurser och de ämnen vi fördjupat oss i, slog det mig att de nästan blir som en verksamhetsberättelse och en sammanfattning av vad vi prioriterat i vårt arbete under gångna år. Det gäller framför allt Bibeln och de judisk-kristna relationerna men därmed också vad vi anser vara viktigt för kristenheten i stort, eftersom det berör hela grunden och rotsystemet för den kristna tron. Därför vill jag gärna återge de ämnen vi haft – i vissa fall även med några ord ur annonserna där kurserna presenterades. Eftersom Jubileumsfonden instiftades 1999, ser ni att de tre första kurserna ordnades redan innan stiftelsen fanns.

Nu gör vi alltså en liten vandring genom minnenas allé:

1996
”Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.” En vandring genom 1 Moseboken.

1997
En vandring genom Matteusevangeliet.

1998
Psaltaren i judisk och kristen tolkning och tradition.

2000
En vandring genom Markusevangeliet.

2001
Brevet som glömdes bort: Jakobs brev i ljuset av relationen mellan judar och kristna.

2003
Texter och tider för eftertanke I. Kursen går igenom det judiska högtidsåret – både själva firandet och de texter som läses under dessa högtider i synagogans gudstjänst.

2004
Texter och tider för eftertanke II.

2005
Bud-bärare: De tio buden i judisk och kristen tradition. De första som burit ut och burits av de orden är Israels folk. Kanske har vi något att lära av dem som varit bud-bärare i över tusen år innan vi kristna kom med på vandringen?

2006
Herrens bön och den aronitiska välsignelsen. Ett tema som ljuder genom Bibeln och i judisk och kristen tradition fram till idag.

2007
”På sabbaten gick han till synagogan, som han brukade.” (Luk 4:16) Synagogans historia och dess relation både till templet och dess gudstjänst och till kyrkans tidiga historia. Synagogans böner, liturgier och textläsningar. Hur gick det till den där gången då Jesus predikade i Nasarets synagoga? Vad kan vi lära oss om kristendomens judiska rötter när vi besöker en synagoga idag?

2008
”Du är Petrus, Klippan…” (Matt 16:18) Vem var han – som jude, lärjunge till Jesus, apostel och martyr? Vi kommer att följa honom på den märkliga vägen från Galileens stränder till världsstaden Rom. Vi kommer också att ägna oss åt de båda brev i Nya testamentet som bär hans namn. Men vi ska också ställa frågan till oss själva: På vilket sätt är du och jag Petrus? För när vi möter honom, kommer vi både att känna igen oss själva och att önska att vi var som han.

2009
”Ingen kan se Gud och leva (2 Mos 33:20) – om Gud, Guds bilder och avbilder”. Förbudet mot avgudadyrkan är Bibelns mest grundläggande. Gud får inte avbildas, ej heller kan han ses av mänskliga ögon eftersom han är oändligt större än alla våra bilder och begrepp. Men vad är då en tillåten bild av Gud? Vad menas med en avgud? Vad innebär den kristna tron på en treenig Gud? På vilket sätt är Jesus Gud? Var finner vi Den Helige Ande i ”Gamla testamentet”? Människan som Guds avbild.

2010
En vandring genom Hebreerbrevet. En älskad text som kanske inte är så enkel att tolka. Frågan är vad det är som ställs mot vartannat. Gamla och Nya testamentet eller judendom och kristendom eller skulle det möjligen kunna vara något annat?

2011
”Är du den som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?” (Matt 11:3) Messias i judisk och kristen förväntan. Frågan är vad kristna menar med att Jesus var Messias/Kristus och vilka andra namn och begrepp som kanske rentav är minst lika centrala, exempelvis Guds Son, Herren, Människosonen, Ordet …

2019
”En vandring genom Johannesevangeliet”. Detta evangelium innehåller några av Bibelns mest kända och älskade texter. Johannes 3:16 har av många kristna rentav kommit att kallas för ”Lilla Bibeln”. Ett särskilt problem med just detta evangelium är det sätt på vilket ”judarna” framställs. Förhoppningsvis kommer vi också att finna nya skatter i Johannesevangeliets oändligt rika skattkammare.

2023
”Och han talade till dem i liknelser.” (Mark 12:1) Jesu liknelser i nytt ljus. Jesu liknelser leder oss in i många nytestamentliga texter och även till texter i andra delar av vår Bibel och inte minst till paralleller i den rabbinska litteraturen. På det sättet vill vi fördjupa vår bibelkunskap och belysa både vad som skiljer och förenar judisk och kristen tro och skrifttolkning. Kanske kan vi då förstå vissa liknelser bättre? På vilket sätt är Jesu liknelser speciella eller rentav unika?

2024
”Vem säger människorna att jag är?” (Markus 8:27) Judiska och kristna Messiasförväntningar. Frågan om vem Messias skulle vara markerar utan tvekan en avgörande skiljelinje mellan kristendom och judendom. Men som så ofta utgör den samtidigt en av de djupaste beröringspunkterna eftersom judar och kristna bygger sina Messiasförväntningar på samma Bibel. Därför innebär en kurs över detta tema en biblisk, teologisk och historisk djupdykning både i judisk och kristen bibeltolkning och tro.

—–

Vi är tacksamma för att vi fått ordna och själva vara del av dessa fördjupningskurser, som jag alltid upplevde som en inre krafthämtning. Samtidigt ska jag inte förneka, att det också var intensiva dagar som ibland krävde en rejäl andningspaus efteråt.

Men nu ska vi inte bara blicka tillbaka. Vårt arbete slutar inte med att sommarkurserna gör det. En annan viktig del har varit de talrika besöken i församlingar, folkhögskolor, seminarier, på fortbildningar och konvent, församlingsaftnar och bibelhelger. Jag upptäckte några rader i ett rundbrev som jag skrev 2004 strax efter att jag började arbeta deltid för Jubileumsfonden:

”Under en knapp månad besökte jag 18 platser från Kvikkjokk i norr till Malmö i söder. Jag förmår inte uttrycka den glädje jag känner när jag tänker tillbaka på den resan. För mig blev den ju något av en Eriksgata som nyanställd av fonden. Då tänker jag inte bara på den rent konungsliga gästfrihet och generositet som mötte mig överallt. Det var också upplyftande att märka hur stort intresse som finns i vida kretsar för Bibeln och judisk skrifttolkning och för förbättrade relationer mellan judar och kristna.”

Dessa resor fortsätter så mycket ni vill och jag själv får leva och ha hälsa och krafter i behåll (fast på en något lägre nivå). Nämn det för era pastorer, präster, rektorer och var ni tror att behov och intresse finns. Nyhetsbreven fortsätter likaså med omkring fyra brev per år. De når ut till inte mindre än 3 500 adresser, och då är de riktade till människor som själva eller genom vänner och bekanta anmält sig för att få det och för vilka Bibeln, det judiska folket och de judisk-kristna relationerna hör samman och på olika sätt utgör en hjärtesak. Därmed ingår vi i ett bärarlag som bildar ett nätverk ”från Kvikkjokk i norr till Malmö i söder”, som jag uttryckte det för över 20 år sedan, och som även sträcker sig in i andra länder. Tack för att ni vill vara del av det!

Till sist några pålysningar: Nu närmast gäller det ett föredrag som säkert är av intresse, särskilt om man bor i Stockholmstrakten. Nu på torsdag den 11 december håller Jesper Svartvik 2025 års Krister Stendahl Memorial Lecture i S:t Jacobs kyrka vid Kungsträdgården kl. 15.00–17.00.
Anmälan omedelbart; se www.trippus.net/Krister_Stendahl_M_L_2025
eller E-post: eva-maria.munck@svenskakyrkan.se

Läs mer om Krister Stendahl Memorial Lecture här:
www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/krister-stendahl-memorial-lecture

Inför våren har jag redan en del inbokat men ännu inte med några fasta tider, så det kommer vi senare att lägga ut på framsidan av vår hemsida under ”Kommande händelser”. Det enda jag nu kan säga är att sista veckan i februari samt mars månad i stort sett är fulltecknade på grund av min kurs i Hong Kong samt en fördjupningshelg i Skellefteå 20–22 mars.

När året nu går mot sitt slut, känner jag en stor tacksamhet mot alla er som på olika sätt följt, främjat och understött vårt arbete under ännu ett år. Våra behov är fortsatt stora i takt med att våra omkostnader för stiftelsen stiger utan att inkomsterna följer efter. Vi hoppas och tror att vår lilla stiftelse ska kunna fortsätta att betyda något, också i kampen mot antisemitismens förfärande framfart, genom att belysa och bearbeta relationen mellan judar och kristna, eftersom de djupaste rötterna till antijudiskheten finns i nedärvda och inte sällan omedvetna kristna fördomar mot judarna.

Med glädje och tillförsikt ser vi fram emot ännu ett verksamhetsår. Jag hoppas att också nästa år få möta många av er under möten och samlingar.

De varmaste hälsningar med önskan om en ljus, glad, god och välsignad högtid – God jul, Glad chanukka och ett riktigt Gott nytt år!

Er tillgivne

Ladda ner rundbrevet som PDF-fil HÄR!