Rundbrev mars 2018

Mars är azaleornas månad i Hong Kong. Bild: Göran Larsson ©.

 

Stockholm den 24 mars 2018

 

 

Kära vänner!

 

Detta nyhetsbrev skriver jag alldeles efter vårdagjämningen, när dag och natt är lika långa. Så på norra halvklotet kan det nu bara bli allt ljusare, och ju längre norrut vi bor på jorden, desto snabbare återvänder ljuset efter en lång, kall och mörk vinter. Visst är det en underbar årstid!

Själv har jag just återvänt från Hong Kong och kommer att fira påsk här i Sverige. Som så ofta sammanfaller den judiska och kristna påsken i år. På långfredagens kväll kommer fullmånen att förkunna befrielsens natt för det judiska folket, och sedan pågår ”det osyrade brödets högtid”, chag hamatsot, i sju dagar i enlighet med 2 Mos 12:14-20. I år är det inte mindre än 46 år sedan jag för första gången som ung student i Jerusalem fick delta i denna måltid med en historia som sträcker sig över årtusenden. Det är verkligen ett svindlande perspektiv.

Likväl är det inte främst den långa historien som gör denna måltid så säregen. Det finns säkert många urgamla traditioner i skilda kulturer, men jag vågar ändå påstå att påskmåltiden saknar motstycke i världshistorien. Det beror på att ingen annan måltid har fått så stora efterverkningar som just denna, vilket i sin tur beror på den händelse som utgör dess grund – uttåget ur Egypten. Visst kan man undra varför befrielsen av ett föraktat litet slavfolk för årtusenden sedan över huvud taget kan ha någon större betydelse. Men få kan förneka att det är just denna till synes obetydliga händelse som ligger till grund för hela den bibliska uppenbarelsen och allt som blivit följden av den. Om vi skulle avlägsna allt det som direkt och indirekt handlar om uttåget ur Egypten och dess konsekvenser, skulle inte mycket bli kvar av Böckernas bok.

Det är därför ingen tillfällighet att det första som står på förbundets tavlor som något av ett Guds ”visitkort” är detta: ”Jag är Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret” (2 Mos 20:2). Kort sagt, utan påsken ingen Bibel! Vi skulle också kunna fortsätta: utan påsken inget judiskt folk och ingen judendom. Därför kallas påskens befrielse i judisk tradition ibland för Israels folks första stora ”rotupplevelse”. Den första påskens under kommer att fortsätta att leva och så småningom växa till ett träd med mycket djupa rötter som också förgrenar sig över hela jorden.

I detta träd finns också den världsvida kristenheten med, för även den kristna tron är djupt rotad i den första påskens under, och den kristna påsken är oupplösligen förbunden med den judiska. Därför skulle även kristna kunna kalla befrielsen ur Egypten för en ”rotupplevelse”, trots att de inte var med på samma sätt som Israel och det judiska folket. På sätt och vis använder aposteln Paulus den bilden i Romarbrevet 11, när han kallar de hednakristna för grenar som ympats in på det ädla olivträdet och som därigenom fått del av näringen från roten.

När vi kristna tänker på påsken, är det naturligtvis Jesu sista påsk i Jerusalem som står i centrum. Men kanske firade han påsk där under större delen av sitt liv. I varje fall följde Josef och Maria budet att bege sig på pilgrimsfärd till Jerusalem under påsken: ”Hans föräldrar brukade varje år bege sig till Jerusalem vid påskhögtiden”, står det i Luk 2:41. Så påskfirandet i Jerusalem präglade säkert Jesu liv från tidiga barnaår till den påsk som blev hans sista och som kom att förändra världen. Hans sista måltid är en påskmåltid, och ur den växer den kristna nattvarden fram. Kort sagt: utan påskens stora befrielse inget Nya testamente, ingen kyrka och ingen kristendom. Åter ett svindlande perspektiv med tanke på den till synes ringa början.

Hur mycket av sådana här reflexioner jag gjorde den där första judiska påsken 1972 minns jag inte. Men jag vet att den blev en av mitt livs stora ”rotupplevelser”, eftersom så mycket kom att växa fram ur detta mitt första möte med levande judendom och därmed också med Bibeln på ett nytt och levande sätt. Närhelst jag vill kan jag hämta fram den påskmåltiden ur minnenas skattkammare. Jag minns bönerna och sångerna, smakerna och dofterna av det osyrade brödet, de bittra örterna och det söta, röda fruktmoset som en gång var tegel och murbruk. Jag minns barnens allvar och glädje när de dramatiserade den första påskens under. Eftersom min värdfamilj kom från Jemen, där kulturen in i våra dagar förblivit ganska oförändrad under seklernas lopp, låg vi enligt en urgammal tradition till bords på mjuka kuddar för att också rent fysiskt känna befrielsen och påminnas om att slavarna inte hade rätt att ligga till bords utan alltid måste vara beredda att passa upp sina jordiska herrar.

Men eftersom slaveriet inte bara handlar om en rent yttre befrielse, firas denna åminnelsens måltid inte bara till minne av ett under en gång i historien. Förtrycket finns kvar i olika skepnader ”i varje generation”, som det står i ritualet för måltiden, Påskhaggadan. Därför är det förflutna i allra högsta grad närvarande i denna måltid. Ett viktigt avsnitt inleds med orden: ”Varje människa i varje släktled skall se sig som om hon själv dragit ut ur Egypten som det står skrivet: Den dagen skall du säga till ditt barn: ’Detta sker till minne av det som Herren gjorde för migjag drog ut ur Egypten’ (2 Mos 13:8).”

När jag gick hem under fullmånen i den klara påsknatten, upplevde jag som så många gånger sedan dess inte bara ”historiens vingslag” utan också en närvaro som fyller mig med en outsäglig tacksamhet mot befrielsens Gud som uppenbarade sig för sitt folk Israel, och för vad han alltsedan dess gett till oss och till världen genom dem. Det är därför vi än en gång med glädje och tacksamhet kan fira påsk.

För judar och kristna världen över är Jerusalem påskens stad framför andra. Ja, den utgör utan jämförelse Bibelns geografiska centrum. Jerusalemprofeten Hesekiel ser den också som världens centrum och använder till och med uttrycket ”världens navel” (Hes 5:5; 38:12). Ingen annan plats nämns så ofta i Bibeln, och frågan är om någon annan stad är så känd i världen som just Jerusalem, i varje fall i ett längre historiskt perspektiv. Men om än staden är känd, är den just som Bibelns stad också okänd för många. Jag har haft studenter som berättat att människor i deras hemländer inte trodde dem när de berättade att de skulle resa till Jerusalem, eftersom staden för dem endast förknippades med något himmelskt.

Jerusalem

På Heinrich Büntings gamla världskarta från 1581, som visas utanför Jerusalems stadshus, är staden placerad i mitten, omgiven av de då kända tre världsdelarna Europa, Asien och Afrika. Den nyupptäckta världen skymtar längst ned till vänster, medan såväl England som Sverige hamnat lite utanför. Bild: Göran Larsson ©.

 

Men Jerusalem är inte bara en symbol. Guds uppenbarelse har ägt rum bland vanliga människor på verkliga platser här på jorden. Bibelns budskap är ju ingen abstrakt filosofi eller etik. Därför är även Bibelns land, folk och historia del av dess budskap om en evig Gud som gått in i tiden, och om en allsmäktig Gud som tagit sig an de allra minsta och slutit förbund med människor av kött och blod.

 

Jerusalem idag

Jerusalem idag. Bild: Göran Larsson ©.

En som ägnat mera tid än de flesta här i Sverige åt Bibelns land i allmänhet och åt Bibelns huvudstad Jerusalem i synnerhet är Ingemar Eklöv på Hållandsgården i Jämtland. Hans modeller av Jerusalem på Jesu tid är resultatet av grundliga geografiska, historiska och arkeologiska studier kombinerade med en stor konstnärlig förmåga att visualisera staden sådan den såg ut under de sista årtiondena innan romarna förstörde den år 70. Själv har jag sett hans modell i Anderstorps kyrka, där jag utifrån modellen haft ”påskvandring” i det Jerusalem som vi faktiskt vet ganska mycket om genom de historiska källor vi har och genom de arkeologiska fynd som ständigt görs. Värdet av en sådan modell för kyrkor och församlingar är stor.

Jerusalem på Jesu tid.

Modell av Jerusalem på Jesu tid förevisad av Ingemar Eklövs son Mikael.

När jag besökte Hållandsgården för ett par år sedan fick jag se inte bara den stora modell som finns där utan också en mindre variant som ligger åtskilligt lägre i pris och som är lättare att placera och flytta. Det ringa formatet har inte inkräktat på detaljrikedomen och den minutiösa noggrannheten. Därför fick jag tanken att denna mindre modell skulle passa alldeles utmärkt på det teologiska seminarium i Hong Kong där jag undervisar och föreslog därför styrelsen att vår fond skulle skänka en modell dit. Den är utan tvekan ett viktigt pedagogiskt hjälpmedel och även något som kan användas i vissa gudstjänster i seminariets kapell. Modellen är nu beställd, och jag hoppas kunna presentera den i höst. Priset är 15000 kronor plus frakt, vilket är mycket prisvärt med tanke på det rigorösa hantverk som är förutsättningen för varje modell. Vi hoppas att modellen genom våra studenter från många länder i hela Sydostasien indirekt ska berika även andra seminarier och kyrkor och kanske i förlängningen även kunna skickas till fler platser i området där behovet av teologisk utbildning är stort och där möjligheterna att besöka Bibelns land och stad är begränsade.

Om någon skulle vilja ge ett särskilt bidrag till denna gåva, är vi mycket tacksamma. Kostnaden för modellen är inte så stor men ändå kännbar för en fond som är helt beroende av frivilliga gåvor. Märk om möjligt er gåva med ”Modellen” så går den direkt till detta ändamål.

Vi vill också påminna om fondens böcker. Två av dem har en särskild anknytning till påsken: Uppbrottet: Andra Moseboken i judisk och kristen tradition (160 kr + porto) och Tid för Gud: Judiska och kristna perspektiv på de judiska högtiderna (120 kr + porto). Även den senaste boken – Judarna, Ers Majestät! – säljer vi för 120 kr + porto, men vid beställning av minst fem exemplar blir priset endast 100 kronor per bok plus porto. Det går bra att maila, skriva eller ringa till vår bokdistributör, som även är styrelsens ordförande, Lars-Åke Spånberger, Industrigatan 14, 112 46 Stockholm, larspa@bredband.net, tel. 0730-383848.

Till sist vill jag önska er Pesach sameach, och en rikt välsignad påskhögtid!

Med de varmaste hälsningar

Er tillgivne  Göran

 

 

 

 

Ladda ner rundbrevet som PDF-fil (1,62 MB) HÄR!

Göran Larssons jubileumsfond för judisk-kristna relationer

Adress i Sverige: Sommarvägen 1, 177 61 Järfälla; tel. 0730-949504
E-postadress: goran.larsson@judiskkristnarelationer.se
Hemsida: www.judiskkristnarelationer.se
PlusGiro: 195 85 45-4; Bankgiro: 5374-4249

Bank: Nordea. Ibannummer: SE17 9500 0099 6042 1958 5454
BIC eller Swiftkod: NDEASESS

Gamla hemsidan
Det finns mycket att se också på den gamla hemsidan. Använd knappen i menyn ovan för att komma dit.
Senaste
Prenumerera på rundbrevet!

Observera att du kommer att få ett e-postmeddelande där du måste bekräfta prenumerationen. Annars kommer den inte att gälla!
Du kan om du skulle vilja när som helst avbeställa prenumerationen via en länk i utskicken.

Besöksräknare
  • 304Det här inlägget:
  • 132963Läsningar totalt:
  • 4Läsningar idag:
  • 119715Besökare totalt:
  • 3Besökare idag:
  • 0Besökare online: