Rundbrev juni 2019

Blommande bougainvillea vid Gennesarets sjö.
Blommande bougainvillea vid Gennesarets sjö.
(Bild: Göran Larsson ©.)

 

Stockholm den 20 juni 2019

Kära vänner!

Som jag skrev i mitt förra nyhetsbrev är detta ett jubileumsår, eftersom Jubileumsfonden bildades i samband med min femtioårsdag 1999. När jag skriver denna hälsning har jag nyligen passerat en annan jubileumsdag. Därför vill jag först av allt tacka alla er som på olika sätt uppmärksammat min sjuttioårsdag. Tack för alla kärleksfulla hälsningar och för gåvorna till Jubileumsfonden! De värmer, inspirerar och gör det möjligt att fortsätta den verksamhet som grundlades när fonden bildades för tjugo år sedan. Tack vare er vänskap och generositet kan arbetet gå vidare.

För mig känns det stort och djupt meningsfullt att få fortsätta verka för fördjupade kunskaper om judendom och kristendom och om det bibliska arv som både skiljer och förenar oss. Om den kunskapen får leda till ökade insikter i vår egen tro samt till djupare lyhördhet och respekt för varandra, har Jubileumsfonden inte grundats förgäves. Än en gång ett innerligt tack till er som på olika sätt gjort detta arbete möjligt genom åren!

Som jag också nämnde i mitt förra brev, ordnar Jesper Svartvik och jag en särskild ”jubileumssommarkurs” den här sommaren. Liksom tidigare sommarkurser kommer den att äga rum på Helsjöns folkhögskola i södra Västergötland, denna gång den 12-15 augusti. Kursen börjar vid lunchtid på måndagen och avslutas vid samma tid på torsdagen. Vi ser fram emot tre dagar fyllda av studier, gudstjänster, samtal, gemenskap och avkoppling. På onsdag kväll kommer dessutom en aftongudstjänst att äga rum i bygdens kyrka i Horred kl. 19.

Som ämne för kursen har vi valt ”En vandring genom Johannesevangeliet”. Detta evangelium innehåller några av Bibelns mest kända och älskade texter. Johannes 3:16 har av många kristna rentav kommit att kallas för ”Lilla Bibeln”. Men förhoppningsvis kommer vi också att finna nya skatter i Johannesevangeliets oändligt rika skattkammare.
Varmt välkomna!

När detta skrivs har 85 anmält sig till kursen, men det finns fortfarande några platser kvar. Mera information om rum och priser finns på folkhögskolans hemsida, www.helsjon.fhsk.se. Där kan man även anmäla sig. Det går också bra på info@helsjon.se och på tel. 0320-205830. Sista anmälningsdag är 2 juli.

Sabrakaktus
Sabrakaktusen klarar även högsommarens hetta och bjuder därtill på goda frukter. (Bild: Göran Larsson ©.)

Vi har just firat pingst, och nu ligger sommaren framför oss med all den glädje och förväntan som den innebär på våra nordliga breddgrader. Längre söderut på vår jord utgör sommaren dock snarare ett hot. Solen och hettan förvandlar grönskan till hö och den fruktbringande jorden till öken. Där är midsommar av naturliga skäl ingen högtid som firas.

Sådan är Bibelns värld. Där kontrasteras den heta ökenvinden inte bara med regnets välsignelse utan också med Guds Ords förblivande liv – som i de kända orden från Jesaja 40:7-8: ”Gräset torkar, blomman vissnar, när Herrens vind går fram. Ja, folket är gräs. Gräset torkar, blomman vissnar, men vår Guds Ord består i evighet.”

I det bibliska och judiska högtidsåret firas inga högtider under sommaren mellan pingsten (shavu´ot) och nyåret (rosh hashana), som följs av försoningsdagen (jom kippur) och lövhyddohögtiden (sukkot) i september-oktober. I den judiska traditionen får sommarens hetta och torka dock påminna om Israels folks mödosamma ökenvandring som följde efter pingstundret på Sinai berg enligt 2 Mosebok 19-20. Där hade Gud till sitt folk överlämnat den allra första versionen av det som så småningom skulle växa till den Heliga Skrift (2 Mosebok 20:1-17), och där hade Gud ingått ett evigt förbund med sitt folk enligt 2 Mosebok 24.

Som vi läser i 2 Mosebok 24:18 stannar Mose efter pingstens uppenbarelse kvar i fyrtio dagar uppe på Sinai berg, och när han kommer ner igen får han bevittna hur hans folk har ersatt sin Gud med en guldkalv, som vi läser i 2 Mosebok 32. Det innebär alltså att denna tragiska händelse med de dramatiska och gripande händelser som beskrivs i kapitlen 32-34 skulle ha inträffat under sommaren.

Efter denna djupa kris och hårda kamp inleds en ny fyrtiodagarsperiod, då Mose får ta emot nya förbundstavlor som ett tecken på Guds förlåtelse och försoning och på förbundets orubblighet (2 Mosebok 34). Då har vi alltså kommit fram till början av hösten. Enligt den judiska traditionen får Israels folk ta emot de nya förbundstavlorna just på försoningsdagen. Därför blir förbundets tavlor, trots alla skillnader i övrigt, alltså en judisk motsvarighet till korsets tecken för de kristna som ett försonings- och förbundstecken. Det är därför dessa tavlor aldrig borde betecknas som ”lagtavlor” utan med de bibliska termerna ”förbundets tavlor” eller ”vittnesbördets tavlor”, eftersom de framför allt vittnar om en förbundsgemenskap som Gud aldrig bryter.

Den som vill fördjupa sig i den bibliska händelseutveckling som hör högsommaren till och som jag här endast beskrivit i all korthet, kan läsa vidare i min högtidsbok Tid för Gud: Judiska och kristna perspektiv på de judiska högtiderna och i min kommentar till bibelställena ovan i boken Uppbrottet: Andra Moseboken i judisk och kristen tradition.

(För upplysningar om Jubileumsfondens böcker, se www.judiskkristnarelationer.se. Böckerna kan beställas hos Lars-Åke Spånberger, Industrigatan 14, 112 46 Stockholm; larspa@bredband.net, tel. 073-038 38 48.)

Några judiska högtider firas alltså inte under sommaren, men däremot iakttas sorge- och fastedagar. Den viktigaste är Tisha Be-Av, som betyder ”den nionde i månaden Av”, som brukar infalla i augusti (i år den 11 augusti). Anledningen till denna faste- och sorgedag är en rad katastrofer i Israels folks historia, vilka inträffade på eller i anslutning till denna dag, framför allt babyloniernas förstörelse av Salomos tempel år 586, romarnas förstörelse av Jerusalem och andra templet år 70 samt krossandet av Bar Kochba-upproret år 135, som ledde till att Jerusalem jämnades med marken. Även senare tragedier knyts till denna dag, exempelvis utfärdandet av det dekret som ledde till att judarna fördrevs från det spanska imperiet år 1492. Det är inte förvånande att bland annat Klagovisorna läses i synagogorna världen över på denna dag.

Modellen av Jerusalems tempel som finns vid Israels museum. Templet förstördes av romarna. 
(Bild: Göran Larsson ©.)

Nu kanske någon undrar varför jag nämner detta dystra i ett brev några veckor efter min stora högtidsdag och bara några dagar före midsommar. Uppriktigt sagt vet jag inte vad jag ska svara annat än att insikten om blomstringstidens korta varaktighet och framför allt om livets snabba flykt är en så väsentlig del av vår tillvaro, att det skulle vara verklighetsflykt att sällan eller aldrig på allvar begrunda den. Vi behöver lära av psalmisten som i Psaltaren 90:12 ber: ”Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet.”

I regel ger ju också sommaren och ålderdomen mera tid än vanligt till fördjupning och eftertanke. Vilka är då de verkligt viktiga frågorna att begrunda under tidens flykt? Kanske kan de sammanfattas i denna: Vad det är som förblir när allting annat sviker och bedrar? Ett svar ges i Jesajas ord ovan. Ett annat i den här psalmversen: ”Min Gud, ett vet jag som består när år och dagar fly. Det är din nåd, för varje år och varje morgon ny.” (Sv. ps 24:2)

De orden bygger faktiskt på Klagovisorna 3:22-26: ”Men Herrens nåd tar inte slut, hans barmhärtighet upphör aldrig. Varje morgon är den ny – stor är din trofasthet…” Dessa verser är dock egentligen den enda ljusglimten i det mörker som Klagovisorna annars beskriver. Ljuset, hoppet, tillflykten finns där trots allt men det tar ofta tid att upptäcka.

Så är det för många även mitt i sommaren. Ljuset gömmer sig. Hjärtat känns torrt och kallt. Ensamheten tränger sig på, inte minst när vi blir äldre. Livet liknar en ökenvandring, och alldeles oavsett hur livsvandringen gestaltar sig är den snart slut: ”Sjuttio år varar vårt liv, åttio, om krafterna står bi. De flyende åren är möda och slit, snart är allt förbi, och vi är borta”, skriver samme psalmist innan han manar oss att betänka det för att få visa hjärtan (Psaltaren 90:10). Detta är alltså inget att förneka eller försöka fly undan.

Västra muren - Kotel.
Västra muren, uppförd under kung Herodes, lyckades romarna inte förstöra. (Bild: Göran Larsson ©.)

 

Men visst är det en skillnad mellan att läsa dessa ord när man just fyllt sjuttio jämfört med när man är sjutton. Så måste det också få vara. Bibeln är så rik, att den också har sitt särskilda budskap för varje tid i livet och för människor med de mest skilda livserfarenheter världen över. Visst läser vi och tar till oss samma texter på olika sätt i unga år än vi gör efter ett långt liv, om det förunnas oss. Och visst gör vi erfarenheter och möter människor under livets gång som gör att vi upptäcker skatter som dittills kanske legat där fördolda. Plötsligt glimmar de till eller framträder efter tider av tålmodigt grävande.

Så är det också med vissa böcker i Bibeln. Den som levat ett tryggt liv kunde knappast ha skrivit Klagovisorna, och den som befunnit sig i livets vår hade nog inte kunnat skriva Predikaren. I Bibeln hörs Guds röst till oss, men den rösten bärs också fram av människor som på så många sätt haft liknande livserfarenheter som människor tiderna igenom.

Men oavsett ålder och livssituation behöver vi be om ett vist hjärta – ett hjärta som tar på allvar både livets ändlighet och den tillflykt som är öppen för oss varje ny dag. Den visheten och den tryggheten kan bli den här sommarens stora gåva. Den och allt annat gott önskar jag er i överflödande mått.

Nu är det dags att sluta för denna gång. Så här hade jag kanske inte skrivit till er efter min födelsedag för några år sedan. Jag tackar för att jag kan skriva till er så här personligt, och för att ni vill finnas med när vi fortsätter vårt arbete och vår livsvandring ett stycke till.

 

Varma sommarhälsningar

Göran

 

 

Ladda ner rundbrevet som PDF-fil HÄR (1,38 MB)!


Göran Larssons jubileumsfond för judisk-kristna relationer
Adress i Sverige: Sommarvägen 1, 177 61 Järfälla; tel. 0730949504
E-postadress: goran.larsson@judiskkristnarelationer.se
Hemsida: www.judiskkristnarelationer.se
PlusGiro: 195 85 45-4; Bankgiro: 5374-4249

Swish: 1230 872 424

 

Gamla hemsidan
Det finns mycket att se också på den gamla hemsidan. Använd knappen i menyn ovan för att komma dit.
Senaste
Prenumerera på rundbrevet!

Observera att du kommer att få ett e-postmeddelande där du måste bekräfta prenumerationen. Annars kommer den inte att gälla!
Du kan om du skulle vilja när som helst avbeställa prenumerationen via en länk i utskicken.

Besöksräknare
  • 132Det här inlägget:
  • 148495Läsningar totalt:
  • 28Läsningar idag:
  • 130494Besökare totalt:
  • 25Besökare idag:
  • 0Besökare online: