Klicka på bilderna för att se dem i större format!

Stockholm den 10 december 2020

Kära vänner!

Så går ett år än från vår tid och kommer icke mer,
och än ett år med Herrens frid till jorden sänkes ner.
Men du förbliver den du var, o Herre, full av nåd,
Och våra nätter, våra dar du tecknat i ditt råd.

Med denna kära gamla aftonpsalm vill jag inleda årets sista brev till er. Jag har visserligen bytt ut ”en dag” mot ”ett år”, men det ändrar inget i dess budskap om tidens flykt och tron på En som vill oss väl, som har vår tid i sina händer, och som skänker oss det som är temat på första söndagen i advent: ”Ett nådens år.” Själva ordet ”advent” betyder som bekant ”ankomst” och handlar för kristna naturligtvis först och främst om Jesu ankomst. I vidare mening är detta ord också en påminnelse om en Gud som kommer till oss och söker oss var vi än befinner oss.

I en tid när kyrkor och gudstjänstlokaler är stängda och ensamheten kan kännas svår, är det viktigt att tänka på den riktningen: Guds väg från himmel till jord, från höjden ned i djupen. Jag tänker på orden i Jesaja 57:15, som säger så mycket om Guds ankomst och om vad han har med sig när han kommer: ”Så säger han som är hög och upphöjd, han som tronar (shokhen) i evighet och vars namn är heligt (kadosh): Jag tronar upphöjd och helig men finns hos den modlöse och försagde. Jag ger de försagda mod, ger de modlösa kraft.”

I denna vers finner vi två hebreiska ord som också finns i namnen på tabernaklet – mishkan och mikdash – alltså den tälthelgedom som Israels folk fick bära med sig under sin långa vandring hem till löfteslandet. Det förra ordet uttrycker ofta en enkel ”boning” och därmed också närhet, medan det senare ordet uttrycker höghet och bör översättas med ”helgedom”. Båda namnen används sedan om Jerusalems tempel som fick ersätta tabernaklet.

I samband med att Mose får befallningen att bygga tabernaklet står det så här i 2 Mosebok 25:8: ”De skall göra en helgedom åt mig så att jag kan bo mitt ibland dem.” Även i denna vers finner vi samma ord som uttrycker både Guds höghet och närhet. Tabernaklet skulle alltså vara en konkret förkunnelse om en Gud som trots sin höghet och helighet vill komma sitt folk och varje enskild människa nära och dela deras ökenvillkor här nere. I tabernaklet ser vi Guds härlighets ljus ödmjukt nedbländat på sparlåga för vår skull, för att vi ska kunna ta till oss något av det ljuset i mörkret på jorden. Erfarenheten av denna Guds närvaro under vandringen genom historien blev så påtaglig för Israels folk, att Guds närvaro i den judiska traditionen kom att kallas för hans shekhina, alltså hans ”boende”.

Vi ska emellertid lägga märke till att det inte står att Gud ska bo i tabernaklet, utan att han ska ”bo mitt ibland dem”, alltså mitt ibland sitt lilla folk. Det går rentav att förstå texten så, att den uttrycker att Gud ska bo mitt i dem, alltså i människornas inre – precis som Jesajatexten senare skulle uttrycka det.

Det är givetvis detta ”julevangelium” som evangelisten Johannes syftar på, när han skriver att “Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning” (Johannes 1:14). Helst borde vi översätta: “Ordet blev människa och tabernaklade bland oss…”  För de första troende representerade tabernaklet och templet alltså något som var så viktigt och centralt, att det kunde användas för att illustrera förkunnelsen om vad tron på Jesus innebar. Det känns nästan som om Johannes ler igenkännande och tänker på orden i 2 Mosebok 25:8 och utbrister: Nu har det skett igen, och denna gång bor Guds Ord i ett litet barn som är bärare av Guds nedbländade himmelska härlighet. Så gränslöst stort och litet, högt och lågt, på en och samma gång, och därför så ofattbart nära i tid och rum!

Något av detta vill jag dela med er inför en advents- och julhögtid som för många kommer att präglas av längtan efter gemenskap med nära och kära, och kanske även av sorgen efter någon närstående. Den avsaknad av högtid, helighet, förkunnelse, lovsång och samhörighet med den egna församlingen som helgens gudstjänster kan innebära, är också något som i år blir kännbart för många under högtidsdagarna. Må ni ändå på olika sätt få skönja det eviga ljuset som strålar från den Gud som möter oss från Bibelns första blad till det sista, och som fortfarande stiger ned i mörkret, hur djupt det än må vara.

Behovet av Guds barmhärtighet känns särskilt stort vid ett årsskifte, både när vi blickar tillbaka och framåt mot en oviss framtid. Det gångna året har präglats av den pågående pandemin, och även kommande år överskuggas av virusets oberäkneliga framfart. Det är därför oundvikligt att ägna ännu ett nyhetsbrev åt hur rådande undantagstillstånd påverkar vårt arbete.

Som jag tidigare skrivit, har mycket av fondens vanliga aktiviteter stannat av genom att resor, kurser och samlingar blivit omöjliga. Jag har hållit några distansföreläsningar här i Sverige och i Hong Kong, och även i någon mån handlett studenter via mail. Arbetet med det bokprojekt som jag i korthet berättade om i mitt förra brev, fortskrider enligt planerna. Det handlar alltså om en samling artiklar skrivna av judar och kristna som ska belysa förhållandet mellan judar och kristna bibliskt, teologiskt, historiskt och dagsaktuellt. Tyvärr kan jag inte infria mitt löfte att ge er en utförlig presentation av boken denna gång, eftersom dess författare har tid fram till nyår att skicka in sina bidrag och vi fortfarande väntar på några. Vi hoppas att boken kommer ut i början av våren, och då kommer jag att ge en sammanfattning av bokens innehåll och författare.

När det gäller nästa år, är allt vi nu planerar ytterst preliminärt och beroende av pandemins fortsatta spridning. Jag tar med glädje emot de positiva nyheterna om att en mera allmän vaccinering troligen kommer igång redan i början av året. I bästa fall kan det skapa en ny situation. Själv har jag börjat boka in resor här i Sverige, och det vill jag gärna fortsätta att göra. Det går alltså bra att höra av sig om ni önskar ett besök, oavsett om det gäller enskilda föredrag, en temahelg eller en kurs. Jag har bokat in en ny kurs i Hong Kong under andra hälften av april och första veckan i maj. I övrigt har jag ännu relativt tomt i almanackan. Jag vill också gärna lägga till att vi hoppas kunna genomföra den sommarkurs vi tvingades uppskjuta i år. Vi kommer givetvis att ge er närmare information så snart läget klarnar.

Samtidigt kan jag inte göra någon hemlighet av att detta år lett till en kris av ett slag som vi inte haft sedan vi tog de första stapplande trosstegen och inte riktigt visste hur det skulle gå. Utan någon utåtriktad verksamhet har nästan alla inkomster från mina resor och böcker upphört, medan de fasta kostnaderna förblir desamma. Resultatet blir minus månad för månad. Vi har under åren som gått mera sällan skickat ut vädjan om gåvor för vårt arbete, för vi har känt oss trygga med att det vi behöver för att kunna fortsätta till sist ska komma in. Visst kan vi försöka göra det nu också, men det vore inte ärligt att bara låtsas som om vi vore lugna, när vi ser att våra resurser inom en inte alltför avlägsen framtid är slut, om det inte kommer en ganska kännbar uppgång på inkomstsidan.

Vi är en liten organisation med mig som ende anställd och då på halvtid. Med tanke på det får vi ändå betyda en del. Vår huvudangelägenhet framgår av fondens namn, och behoven har inte blivit mindre. Men judisk-kristna relationer handlar inte bara om att arbeta mot antisemitismen i dess mångfaldiga gestalter, särskilt sådana som har kopplingar till kristen teologi. För att kunna göra det, är det också nödvändigt att lära känna levande judendom sådan den verkligen är bortom alla fördomar och stereotyper. En sådan kännedom handlar emellertid inte enbart om kristnas syn på judar och judendom utan också om innehållet i deras egen kristna tro. Kristendomen bygger i allt väsentligt på ”Gamla testamentet” – den Heliga Skrift som burits, tolkats och tillämpats av det judiska folket i sekler innan den lade grunden också för den kristna tron. Som jag tidigare ofta nämnt, försöker jag därför numera kalla ”GT” för det ”Gemensamma Testamentet” som en påminnelse om denna djupa samhörighet mellan Bibelns delar samt mellan judar och kristna.

Den samhörigheten är så grundläggande, att all antijudiskhet förr eller senare obevekligt leder till att även den kristna tron förvrids, och att Jesus blir en annan än Sonen som – med trosbekännelsens ord – är ”av samma väsen som Fadern”. Så snart ”Gamla” och Nya testamentet och judendom och kristendom framställs som varandras principiella motsatser, är den risken överhängande, men när antiteserna i stället upptäcks vara analogier mellan gammalt och nytt blir vinningen stor. Då blir Ordets klangbotten djupare, och dess olika tonarter växer till oumbärliga komponenter i den sång som på ett ställe kallas ”Moses sång och Lammets sång” (Uppenbarelseboken 15:3).

Nu står fyra högtider för dörren inom loppet av en månad: chanukka, Lucia, jul och nyår. Chanukka, eller ”tempelinvigningsfesten”, inleds på kvällen den 10 december med att det första av de åtta chanukkaljusen tänds. Den kallas också för chag urim, som betyder ”ljusfesten”, efter ett under som inträffade när templet invigdes efter att ha skändats av en hednisk regim, som ville ersätta den judiska religionen med den då förhärskande hellenistiska kulturen och kulten. Högtiden har alltså templet som huvudtema och därmed indirekt också tabernaklet, som vi nämnde ovan i samband med julen. Därför kanske någon undrar om denna högtid har en koppling till den kristna julen, eller om någon annan av de bibliska och judiska högtiderna har det. Frågan är också varför den kristna traditionen behållit vissa högtider och förbigått andra? Om detta och mycket annat finns att läsa i min bok Tid för Gud.

Ja, varför inte låta fondens skriftserie få hjälpa till med julklappsköpen på ett säkert sätt och även för egen del köpa en bok som kan inspirera till bibelläsande och fördjupning? Kanske erbjuder just dessa dagar lite mera tid än vanligt till en sådan fördjupning, och inkomsten blir ett välkommet tillskott till fondens kassa. Uppbrottet är med sina 368 sidor den mest omfattande boken, och den handlar inte bara om uttåget ur Egypten. Hälften av Andra Moseboken handlar faktiskt om Sinaiuppenbarelsen och tabernaklet. Fönster mot Gud är en vackert illustrerad presentbok om den kristna konsten i relation till hur det judiska framställts eller osynliggjorts i konsten. Samtidigt innehåller den en rejäl portion undervisning om levande judendom knuten till berättelsen om när Jesus frambars i Jerusalems tempel. Judarna, Ers Majestät! är väl den bok som är mest lämpad som en inledningsbok för dem som lite bättre vill förstå vad judendom är, och vad som skiljer och förenar judar och kristna. Den är till största delen grundad på personliga upplevelser i mötet med judisk tro, skrifttolkning och tillämpning av Bibeln. Det mötet har lett till många reflektioner och omprövningar i synen på var de verkliga skiljelinjerna går. 

Samtliga böcker kostar 120 kr utom Uppbrottet, som kostar 160 kr, förutom portot. Böckerna beställs hos Jubileumsfondens styrelseordförande Lars-Åke Spånberger, tel. 073-0383848, larspa@bredband.net Industrigatan 14, 112 46 Stockholm. Vi lovar en snabb leverans.

Tillsammans med mig önskar nu fondens styrelse er alla det allra bästa inför helgerna som snart går in. Våra judiska läsare önskar vi en högtid när chanukkaljusen får proklamera ljusets seger över mörkret i världen och i människors hjärtan. Samtidigt kommer Lucia med samma budskap om ljus i mörkret. Då kommer många säkert också att få höra sången ”Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund” med dess bön inför den stundande julhögtiden: ”Du stjärna över Betlehem, o, låt ditt milda ljus få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus.”

Med denna önskan om ljus, hopp och frid under dagar vi går till mötes tackar vi er för ännu ett år och önskar Glad chanukka, God jul och ett Gott nytt nådens år!

Varma hälsningar med alla goda önskningar

Er tillgivne

Ladda ner Rundbrevet som PDF-fil HÄR.

---

Göran Larssons jubileumsfond för judisk-kristna relationer
Adress i Sverige: Sommarvägen 1, 177 61 Järfälla; tel. 073-0949504
E-postadress: goran.larsson@judiskkristnarelationer.se
Hemsida: www.judiskkristnarelationer.se
PlusGiro: 195 85 45-4; Bankgiro: 5374-4249
Swish: 1230 872 424