{"id":753,"date":"2017-04-13T21:15:43","date_gmt":"2017-04-13T19:15:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/?p=753"},"modified":"2022-12-10T22:59:12","modified_gmt":"2022-12-10T21:59:12","slug":"rundbrev-april-2017","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/?p=753","title":{"rendered":"Rundbrev april 2017"},"content":{"rendered":"

\"Rundbrev<\/a><\/p>\n

N\u00e5gra av Berith Lindgrens blomsterkort.<\/em><\/p>\n

Alla bilder \u00e4r klickbara f\u00f6r att kunna ses i st\u00f6rre format.\u00a0<\/em><\/span><\/p>\n

 <\/p>\n

Stockholm den 13 april 2017<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

K\u00e4ra v\u00e4nner!<\/p>\n

Egentligen skulle det h\u00e4r nyhetsbrevet handlat om n\u00e5got helt annat. Jag b\u00f6rjade skriva det i f\u00f6rra veckan medan jag fortfarande var kvar i Hong Kong efter att ha avslutat min andra kurs den h\u00e4r terminen, och d\u00e5 t\u00e4nkte jag skriva om p\u00e5sken, som firas av b\u00e5de judar och kristna den h\u00e4r veckan. I m\u00e5ndags kv\u00e4ll f\u00f6rkunnade fullm\u00e5nen utt\u00e5gets natt f\u00f6r det judiska folket v\u00e4rlden \u00f6ver, medan kristna firar Stilla veckan som f\u00f6rberedelse inf\u00f6r p\u00e5sken.<\/p>\n

I fredags h\u00e4nde emellertid n\u00e5got som jag vill till\u00e4gna st\u00f6rre delen av detta nyhetsbrev. Jag t\u00e4nker d\u00e5 inte p\u00e5 terrorattacken h\u00e4r i Stockholm, hur omskakande och tragisk den \u00e4n \u00e4r och hur m\u00e5nga reflektioner den \u00e4n frammanar. Den omfattande nyhetsf\u00f6rmedlingen f\u00e5r dock r\u00e4cka just nu.<\/p>\n

\"Berith<\/a><\/p>\n

Berith Lindgren<\/em><\/p>\n

Samtidigt som nyhetsfl\u00f6det fr\u00e5n terrorn i innerstaden br\u00f6t loss fick jag en personlig nyhet som var\u00a0ledsam p\u00e5 ett helt annat s\u00e4tt. Det var ett d\u00f6dsbud som g\u00e4llde en person som f\u00f6r de flesta av er f\u00f6rmodligen \u00e4r helt ok\u00e4nd. S\u00e5 varf\u00f6r skriva om henne i ett p\u00e5skbrev? Det finns framf\u00f6r allt tv\u00e5 sk\u00e4l. Det f\u00f6rsta \u00e4r att det handlar om Jubileumsfondens stiftare, som allts\u00e5 varit med bland dem som tog initiativet till denna stiftelse. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r hon nu avtackas f\u00f6r allt hon betytt f\u00f6r v\u00e5rt arbete alltsedan det inledde sin verksamhet f\u00f6r arton \u00e5r sedan. \u00c4nnu viktigare \u00e4r dock vad hon betytt som ett f\u00f6red\u00f6me och en f\u00f6rebild f\u00f6r mig och m\u00e5nga, inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller att bygga broar mellan judar och kristna.<\/p>\n

Berith Lindgrens ovanliga livsv\u00e4g var l\u00e5ng och sv\u00e5r, men den ledde ocks\u00e5 upp p\u00e5 h\u00f6jder av lycka d\u00e4r jag sj\u00e4lv fick tillbringa mycket tid tillsammans med henne. Jag v\u00e5gar s\u00e4ga att jag s\u00e4llan m\u00f6tt en m\u00e4nniska som utstr\u00e5lade s\u00e5 mycket ljus, v\u00e4rme och livsgl\u00e4dje, och jag vill g\u00e4rna f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5nga n\u00e5got av dessa b\u00e5da sidor av hennes m\u00e4rkliga livs\u00f6de.<\/p>\n

Berith f\u00f6ddes den 30 augusti 1931 i Stockholm. Som ett o\u00f6nskat barn fick hon tillbringa de f\u00f6rsta tjugo \u00e5ren av sitt liv p\u00e5 olika barn- och ungdomshem. L\u00e5ngt innan vanv\u00e5rden p\u00e5 vissa av dessa hem b\u00f6rjade uppm\u00e4rksammas av medierna under senare \u00e5r, gav mig Berith ur sin egen erfarenhet skakande inblickar i den vanv\u00e5rd och grymhet som kunde pr\u00e4gla s\u00e5dana hem. Som svar p\u00e5 fr\u00e5gan hur hon orkade igenom alla dessa sv\u00e5ra \u00e5r, svarade hon ofta: Jesus och myrorna! Jesusgestalten var n\u00e5gon hon kunde identifiera sig med och se upp till \u2013 b\u00e5de den k\u00e4rleksfulle och den lidande. Och myrorna beundrade hon f\u00f6r deras flit, styrka och enast\u00e5ende samarbetsf\u00f6rm\u00e5ga. P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kom b\u00e5da \u2013 Jesus och myrorna \u2013 att pr\u00e4gla mera av hennes liv \u00e4n hon s\u00e4kert kunde ana de \u00e5ren.<\/p>\n

Det var f\u00f6rst n\u00e4r denna f\u00f6rtryckta flicka fick chansen att visa vad hon d\u00f6g till som en ny fas i hennes liv inleddes. Hon hamnade som hembitr\u00e4de i ett gott hem d\u00e4r hon fick k\u00e4nna sig uppskattad och \u00e4lskad, och kontakten med denna underbara familj kom att best\u00e5 genom alla \u00e5r. Jag har sett hennes anteckningsb\u00f6cker, d\u00e4r hon hela tiden omsorgsfullt skrev upp kokkonstens hemligheter. Vad mer var, hon hade s\u00e5v\u00e4l fliten som f\u00f6rm\u00e5gan att oms\u00e4tta sina kunskaper i praktiken. Det dr\u00f6jde inte s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r f\u00f6rr\u00e4n hon lagade mat p\u00e5 Stockholms finaste restauranger, och efter ytterligare n\u00e5gra \u00e5r hamnade hon i det kungliga k\u00f6ket p\u00e5 Stockholms slott. D\u00e4r fick hon en alldeles s\u00e4rskilt n\u00e4ra relation till Prinsessan Sibylla, som brukade s\u00e4ga: \u201dBerith \u00e4r det trognaste jag har.\u201d<\/p>\n

Jag tror jag f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r. F\u00f6rst och fr\u00e4mst var Berith den mest nitiska och samvetsgranna person vi kan t\u00e4nka oss \u2013 en sann perfektionist. Men det avg\u00f6rande var nog \u00e4nd\u00e5 ett annat drag hos henne. Jag har aldrig m\u00f6tt en m\u00e4nniska som var s\u00e5 totalt befriad fr\u00e5n att ha anseende till personen. N\u00e4r jag l\u00e5ngt senare tr\u00e4ffade henne, kunde jag f\u00f6rundras \u00f6ver hur hon som hade vistats i de finaste salongerna nog k\u00e4nde sig minst lika hemma bland de s\u00e5 kallade A-lagarna i Helsingborg, som hon behandlade med respekt, allvar och humor. Hon kunde \u201dl\u00e4sa lagen\u201d f\u00f6r dem med st\u00f6rsta allvar f\u00f6r att sedan uppmuntra dem och skoja friskt med dem. De \u00e4lskade henne!<\/p>\n

Det var nog s\u00e5 att Prinsessan Sibylla upplevde att Berith \u00e4lskade henne f\u00f6r den hon var som m\u00e4nniska och inte f\u00f6r hennes h\u00f6ga st\u00e4llning. Deras arbetsrelation utvecklade sig till en mycket djup v\u00e4nskap, och n\u00e4r Prinsessan Sibylla dog 1972 var det som om n\u00e5got dog ocks\u00e5 hos Berith. Hon ber\u00e4ttade att hon inte ville laga mat mera och att det k\u00e4ndes som om livet mist sin mening. Men d\u00e5 kom hon att t\u00e4nka p\u00e5 att Prinsessan Sibylla hade sagt till henne att hon hade talang att m\u00e5la, och att hon borde utveckla den f\u00f6rm\u00e5gan. I den sv\u00e5ra sorgen blev dessa ord avg\u00f6rande f\u00f6r n\u00e4sta fas i Beriths liv. Prinsessan Sibyllas ord blev nog ett s\u00e4tt b\u00e5de att bearbeta sorgen och att hedra den hon s\u00f6rjde s\u00e5 djupt. Fast kanske var det mest avg\u00f6rande n\u00e5got som h\u00e4nde ungef\u00e4r vid denna tid: hennes barndoms Jesus blev levande f\u00f6r henne p\u00e5 nytt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

En av Beriths blommande Davidsstj\u00e4rnor.<\/em><\/p>\n

F\u00f6ljderna var minst lika genomgripande som tjugo \u00e5r tidigare. Nu b\u00f6rjade hon intensivt att m\u00e5la. Hon blev framf\u00f6r allt \u201dblomsterm\u00e5lerskan\u201d och k\u00e4nd f\u00f6r m\u00e5nga genom sina blomsterkort som hon l\u00e4t trycka och s\u00e4lja. Men den handeln var s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n normal aff\u00e4rsverksamhet som t\u00e4nkas kan. F\u00f6r nu hade Berith f\u00e5tt en ny och f\u00f6r henne sj\u00e4lv of\u00f6rklarlig inriktning p\u00e5 sitt liv. Samtidigt som Jesus blev levande f\u00f6r henne, var det Jesu judiskhet som grep henne p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att hon k\u00e4nde sig som ett med det judiska folket och Bibelns land Israel. Hon sa ofta att hon inte f\u00f6rstod varf\u00f6r det blev s\u00e5, eftersom ingen n\u00e5gonsin hade talat med henne om judarna. Hon visste bara att hon ville g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r dem. Efter att ha donerat flera motiv till olika goda \u00e4ndam\u00e5l, till exempel \u201dK\u00e4rlekens krans\u201d till Reumatikerf\u00f6rbundet och ett flertal motiv till IM, kom hon alltmer att inrikta sig p\u00e5 olika projekt i Israel. Den ber\u00f6mda Davidsstj\u00e4rnan h\u00e4nger i original p\u00e5 sjukhuset Sha\u00b4are Tsedek<\/em> i Jerusalem. Hon samlade ocks\u00e5 in stora summor till ett annat sjukhus i Jerusalem som tyv\u00e4rr inte l\u00e4ngre finns. Hon bekostade \u00e4ven en bypass-operation b\u00e5de till en rabbin och till en muslimsk fredsaktivist.<\/p>\n

\"Denna<\/a><\/p>\n

Denna Davidsstj\u00e4rna h\u00e4nger i original p\u00e5 sjukhuset Sha\u00b4are Tsedek i Jerusalem.<\/em><\/p>\n

Outtr\u00f6ttligt reste hon runt till kurser och konferenser och s\u00e5lde sina kort och planscher. Hon blev ocks\u00e5 ett k\u00e4nt inslag i Helsingborgs gatubild genom att samla flaskor och burkar som tillsammans med korten inbringade ansenliga summor. \u201dBerith \u00e4r det trognaste jag har\u201d \u2013 de orden \u00e4gde fortfarande sin till\u00e4mpning. Jag minns att n\u00e4r hon anv\u00e4nde sina egna kort f\u00f6r att skicka f\u00f6delsedagsh\u00e4lsningar eller n\u00e5got annat, betalade hon sj\u00e4lv exakt samma pris som hon skulle ha f\u00e5tt om hon s\u00e5lt dem. Allt skulle hon sk\u00e4nka bort och allt bokf\u00f6rde hon till sista kronan i sina vackra kassab\u00f6cker, som i sig \u00e4r veritabla konstverk.<\/p>\n

En liten detalj finns med i snart sagt alla hennes motiv: myran! Barndomens f\u00f6red\u00f6mliga lilla kryp kunde hon aldrig sl\u00e4ppa. De fortsatte att imponera och inspirera henne.<\/p>\n

En djup och \u00e4kta k\u00e4rlek till det judiska folket och Israel var n\u00e5got som besj\u00e4lade hennes konst och som pr\u00e4glade hennes liv. Hon utbrast s\u00e5 ofta i tacksam f\u00f6rundran: \u201dT\u00e4nk att jag skulle f\u00e5 denna rikedom i livet!\u201d Livet ut bar hon ett smycke i guld som hon l\u00e4t g\u00f6ra i Jerusalem \u2013 ett kors inneslutet i Davidsstj\u00e4rnan. Hon kunde inte t\u00e4nka p\u00e5 Jesus utan att ocks\u00e5 t\u00e4nka p\u00e5 hans folk. Det var f\u00f6r henne alldeles sj\u00e4lvklart och samtidigt f\u00f6rundransv\u00e4rt stort att hon f\u00e5tt sin tro genom judarna, och hon citerade s\u00e5 ofta Jesu ord enligt Johannes 4:22: \u201dFr\u00e4lsningen kommer fr\u00e5n judarna.\u201d D\u00e4rf\u00f6r var antisemitismen n\u00e5got avskyv\u00e4rt och all antijudiskhet i kristendomens namn s\u00e4rskilt ofattbar och motbjudande.<\/p>\n

\"\"<\/a>Berith fick sluta sitt liv p\u00e5 tillredelsedagen f\u00f6r sabbaten. Hon talade ofta om den eviga sabbaten och det himmelska Jerusalem och undrade om hon skulle kunna g\u00f6ra n\u00e5got gott d\u00e4r. Denna hennes fr\u00e5ga s\u00e4ger s\u00e5 mycket om hennes st\u00f6rsta gl\u00e4dje i livet \u2013 att kunna g\u00f6ra n\u00e5got gott f\u00f6r andra och f\u00f6r den Gud hon trodde p\u00e5 och ville tj\u00e4na. D\u00e4rf\u00f6r kunde hon inte t\u00e4nka sig passivitet ens i den eviga sabbatsvilan.<\/p>\n

Jag kan inte hj\u00e4lpa att jag t\u00e4nker p\u00e5 orden i Johannes 1:29 n\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 Beriths h\u00e4ngivna k\u00e4rlek: \u201dD\u00e4r \u00e4r en sann israelit, en som \u00e4r utan svek.\u201d Frid \u00f6ver hennes ljusa minne!<\/p>\n

Skulle n\u00e5gon av er som l\u00e4ser dessa rader vilja hedra Berith genom en g\u00e5va till den stiftelse hon var med och grundade, g\u00e5r det bra att anv\u00e4nda Jubileumsfondens PlusGiro eller Bankgiro som \u00e5terfinns under fliken “Om” och underfliken “Kontaktuppgifter<\/a>” i navigeringen ovan. Om m\u00f6jligt, ange \u201dTill Berith Lindgrens minne\u201d.<\/p>\n

Inledningsvis n\u00e4mnde vi att judar och kristna firar p\u00e5sk i samma vecka i \u00e5r. Den judiska p\u00e5sken p\u00e5g\u00e5r i sju dagar, fast egentligen skulle vi kunna s\u00e4ga att den p\u00e5g\u00e5r i sju veckor<\/em>, f\u00f6r redan vid p\u00e5skdagens utg\u00e5ng (i \u00e5r allts\u00e5 p\u00e5 tisdagskv\u00e4llen) p\u00e5b\u00f6rjas vad som skulle kunna kallas \u201dnedr\u00e4kningen mot pingsten\u201d. Enligt 3 Mos 23:15-16 ska folket n\u00e4mligen \u201dr\u00e4kna femtio dagar\u201d mellan p\u00e5sk och pingst. Det inneb\u00e4r att f\u00f6rsamlingen i synagogans gudstj\u00e4nst dag f\u00f6r dag kung\u00f6r hur m\u00e5nga dagar som \u00e5terst\u00e5r till pingsten. Anledningen \u00e4r att det tog sju veckor f\u00f6r Israels folk att bege sig fr\u00e5n Egypten till Sinai berg, d\u00e4r Bibelns f\u00f6rsta stora pingstunder \u00e4gde rum enligt 2 Mosebok 19-20. I den judiska traditionen kallas detta under f\u00f6r \u201dp\u00e5skens fullbordan\u201d, eftersom det \u00e4r f\u00f6rst med givandet av Toran \u2013 allts\u00e5 Guds Ord – som folkets f\u00f6rsta befrielse kan anses fullbordad. Det \u00e4r d\u00e5 Israels folk f\u00e5r ta emot ledstj\u00e4rnan och livlinan f\u00f6r sin fortsatta vandring genom historien, och d\u00e4rf\u00f6r ges under dessa sju veckor en daglig p\u00e5minnelse om pingstens avg\u00f6rande betydelse.<\/p>\n

Mera om detta finns att l\u00e4sa i boken Tid f\u00f6r Gud: Judiska och kristna perspektiv p\u00e5 de judiska h\u00f6gtiderna.<\/em> Pingsten \u00e4r nog en ganska f\u00f6rsummad h\u00f6gtid p\u00e5 kristet h\u00e5ll trots att den inte s\u00e4llan kallas f\u00f6r \u201dkyrkans f\u00f6delsedag\u201d. F\u00f6r att f\u00f6rdjupa de bibliska perspektiven p\u00e5 denna stora h\u00f6gtid och p\u00e5 det djupa sambandet mellan p\u00e5sk och pingst erbjuder vi nu boken som g\u00e5va under denna sjuveckorsperiod. Ni beh\u00f6ver bara maila, skriva eller ringa till fondens bokdistribut\u00f6r, Lars-\u00c5ke Sp\u00e5nberger, Industrigatan 14,\u00a011246 Stockholm, larspa@bredband.net<\/a>, tel. 0730 383848, s\u00e5 kommer boken p\u00e5 posten. Givetvis g\u00e5r det ocks\u00e5 bra att best\u00e4lla fondens \u00f6vriga b\u00f6cker hos honom.<\/p>\n

Till sist vill jag \u00f6nska er Pesach sameach<\/em>, och en rikt v\u00e4lsignad p\u00e5skh\u00f6gtid!<\/p>\n

 <\/p>\n

Med varm h\u00e4lsning<\/p>\n

\"G\u00f6ran\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Ladda ner rundbrevet som PDF-fil H\u00c4R<\/a><\/strong> (470 kB).<\/p>\n

 <\/p>\n

\"V\u00e5rblommor\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e5gra av Berith Lindgrens blomsterkort. Alla bilder \u00e4r klickbara f\u00f6r att kunna ses i st\u00f6rre format.\u00a0   Stockholm den 13 april 2017     K\u00e4ra v\u00e4nner! Egentligen skulle det h\u00e4r … Continue reading “Rundbrev april 2017”<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":756,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","cybocfi_hide_featured_image":"yes","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-753","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-rundbrev"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/753","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=753"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/753\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":41979,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/753\/revisions\/41979"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/756"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=753"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=753"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=753"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}