{"id":43174,"date":"2024-03-22T11:36:47","date_gmt":"2024-03-22T10:36:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/?p=43174"},"modified":"2024-03-22T15:15:36","modified_gmt":"2024-03-22T14:15:36","slug":"rundbrev-mars-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/?p=43174","title":{"rendered":"Rundbrev mars 2024."},"content":{"rendered":"
\n
\"\"<\/a>
Berget Hermon \u00e4r sn\u00f6t\u00e4ckt l\u00e5ngt in p\u00e5 v\u00e5ren\u2026 (Bild: G\u00f6ran Larsson \u00a9)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Stockholm den 22 mars 2024<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4ra v\u00e4nner!<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r v\u00e5rdagj\u00e4mningen infaller \u2013 i \u00e5r den 20 mars \u2013 vet vi att den kristna p\u00e5sken st\u00e5r f\u00f6r d\u00f6rren, f\u00f6r p\u00e5skdagen infaller ju som bekant \u201df\u00f6rsta s\u00f6ndagen efter f\u00f6rsta fullm\u00e5nen efter v\u00e5rdagj\u00e4mningen\u201d. Eftersom m\u00e5nen \u00e4r full den 25 mars i \u00e5r, firas p\u00e5skdagen allts\u00e5 den 31 mars.<\/p>\n\n\n\n

Den judiska p\u00e5sken, pesach, inleds vid fullm\u00e5nen enligt 2 Mosebok 12:6, och d\u00e4rf\u00f6r brukar judisk och kristen p\u00e5sk i regel firas samtidigt med h\u00f6gst n\u00e5gra dagars skillnad. Men i \u00e5r b\u00f6rjar den f\u00f6rst p\u00e5 kv\u00e4llen den 22 april, vilket beror p\u00e5 att detta \u00e5r \u2013 \u00e5r 5784 enligt den judiska tider\u00e4kningen \u2013 \u00e4r ett \u201dskott\u00e5r\u201d, fast p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n 2024. Enligt det bibliska s\u00e4ttet att r\u00e4kna m\u00e5nader, b\u00f6rjar en ny m\u00e5nad ju alltid vid nym\u00e5nen. D\u00e4rf\u00f6r g\u00e5r det inte att skjuta in en skottdag utan i st\u00e4llet m\u00e5ste en hel \u201dskottm\u00e5nad\u201d l\u00e4ggas till vart annat eller vart tredje \u00e5r. Det inneb\u00e4r att det h\u00e4r \u00e5ret har tretton m\u00e5nader, vilket i sin tur inneb\u00e4r att p\u00e5sken f\u00e5r v\u00e4nta till n\u00e4sta fullm\u00e5ne, allts\u00e5 den 22 april.<\/p>\n\n\n\n

Jag vill dock n\u00e4mna en annan judisk h\u00f6gtid, purim<\/em>, som \u00e4ven den firas vid fullm\u00e5nen \u2013 enligt Esters bok 9:18\u201322 i mitten av den f\u00f6reg\u00e5ende m\u00e5naden, adar<\/em>. I \u00e5r sammanfaller den d\u00e4rf\u00f6r n\u00e4stan med den kristna p\u00e5sken och b\u00f6rjar p\u00e5 kv\u00e4llen den 23 mars (i Jerusalem dock ett dygn senare). Purim har en helt annan karakt\u00e4r \u00e4n p\u00e5sken och har n\u00e5got av karnevalsst\u00e4mning \u00f6ver sig, n\u00e4r barnen kl\u00e4r ut sig och festgl\u00e4djen st\u00e5r h\u00f6gt i tak.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4r judar och kristna levde n\u00e4ra varandra blev denna samtidighet mellan purim och p\u00e5sk, som allts\u00e5 i regel intr\u00e4ffar varje skott\u00e5r, och den skarpa kontrasten mellan den kristna stilla veckan och den judiska purimfesten, n\u00e5got som ofta sp\u00e4dde p\u00e5 de kristna anklagelserna mot judarna f\u00f6r Jesu d\u00f6d och deras p\u00e5st\u00e5tt fortsatta hat mot b\u00e5de Jesus och de kristna. Judarna festade n\u00e4r de kristna fastade, och s\u00e5 kunde purimfesten tolkas som en antikristen gl\u00e4djefest \u00f6ver Jesu d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n

Dessb\u00e4ttre h\u00f6r v\u00e4l s\u00e5dana grova vantolkningar av judendomen det f\u00f6rg\u00e5ngna till. Men det som Esters bok handlar om \u2013 ett judehat som \u00e4r s\u00e5 djupt att det leder till beslutet att varenda jude \u00f6verallt oavsett \u00e5lder och k\u00f6n ska m\u00f6rdas (Ester 3:12\u201314) \u2013 lever som bekant vidare 2500 \u00e5r efter de h\u00e4ndelser som d\u00e4r beskrivs. Den mirakul\u00f6sa seger som judarna fick uppleva den g\u00e5ngen har dock oftast blivit o\u00e4ndligt dyrk\u00f6pt eller helt uteblivit. (Mera om purim och dess djupa koppling till antisemitismen finns i min bok Tid f\u00f6r Gud<\/em>; se v\u00e5r hemsida och kontakta mig f\u00f6r best\u00e4llning.)<\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"Tid<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Ett mycket konkret exempel p\u00e5 hur Esters bok och den gamla historien \u00e4r aktuell bland judarnas edsvurna fiender \u00e4n idag h\u00e4mtar jag fr\u00e5n en artikel i Jerusalem Post<\/em> kort efter massakern i Israel den 7 oktober i fjol. Rubriken f\u00e5ngade genast min uppm\u00e4rksamhet: \u201dIranier br\u00e4nner israelisk flagga vid Esters och Mordokajs grav.\u201d Artikeln beskriver hur regimtrogna demonstranter br\u00e4nde flaggan i staden Hamadan \u201dp\u00e5 de iranska judarnas heligaste plats\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Denna stad, som idag \u00e4r provinshuvudstad med en halv miljon inv\u00e5nare, ligger drygt 30 mil v\u00e4ster om Teheran och d\u00e4r utpekas allts\u00e5 Esters och Mordokajs gravar. Intressant \u00e4r att denna urgamla tradition, som bevarats av judar och \u00e4ven av kristna och gjort gravmonumentet i Hamadan till deras fr\u00e4msta pilgrimsm\u00e5l fram till idag, placerar denna plats i Esters bok fr\u00e5n allra f\u00f6rsta b\u00f6rjan, d\u00e4r vi l\u00e4ser: \u201dDet som h\u00e4r ber\u00e4ttas tilldrog sig p\u00e5 Xerxes (p\u00e5 hebreiska Achashverosh<\/em>) tid, den Xerxes som h\u00e4rskade \u00f6ver 127 provinser fr\u00e5n Indien \u00e4nda till Kush (troligen Etiopien). Han satt nu p\u00e5 kungatronen i borgen Susa. Under sitt tredje regerings\u00e5r gav han ett g\u00e4stabud f\u00f6r alla sina furstar och \u00e4mbetsm\u00e4n. Krigsbef\u00e4lhavarna i Persien och Medien och adeln och furstarna i provinserna hade alla samlats hos honom\u2026\u201d (Ester 1:1\u20133)<\/p>\n\n\n\n

I biblisk tid var Medien i omr\u00e5det s\u00f6der om Kaspiska havet i dagens Iran en stormakt, och tillsammans med babylonierna hade de besegrat det m\u00e4ktiga Assyrien p\u00e5 600-talet, och d\u00e4refter i sin tur tillsammans med perserna under ledning av kung Kyros (eller Cyrus, p\u00e5 hebreiska Koresh<\/em>) \u00e4ven krossat det babyloniska imperiet p\u00e5 500-talet (se Jesaja 45 och Esra 6). Den persiske kungen Xerxes regerade 486\u2013465, ungef\u00e4r samtida med Esra och Nehemja.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r allts\u00e5 ingen tillf\u00e4llighet att Medien och Persien i Esters bok n\u00e4mns tillsammans som h\u00e4rskare \u00f6ver i stort sett hela den d\u00e5 k\u00e4nda v\u00e4rld som utg\u00f6r bokens horisont (se ocks\u00e5 Daniel 5:31 och 8:3). I det bibliska Medien var staden Hamadan huvudstad. Den hade flera namn under historiens g\u00e5ng. I Esra 6 kallas den Ekbatana. Namnet lever kvar i Iran \u00e4n idag, till exempel i en v\u00e4ldig dammanl\u00e4ggning sydost om Hamadan som uppkallats efter det antika stadsnamnet.<\/p>\n\n\n\n

Babyloniernas er\u00f6vring av Israel och f\u00f6rst\u00f6relse av Salomos tempel och den babyloniska f\u00e5ngenskapen \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda historiska fakta. Vi vet ocks\u00e5 genom Esra, Nehemja och Kr\u00f6nikeb\u00f6ckerna att m\u00e5nga judar \u00e5terv\u00e4nde till sitt land under kung Kyros och hans judev\u00e4nliga arvtagares styren. M\u00e5nga valde dock att stanna, vilket inte minst Esters och Daniels b\u00f6cker omvittnar. D\u00e4rf\u00f6r v\u00e4xte stora och blomstrande judiska kommuniteter upp i l\u00e4nderna kring Eufrat och Tigris, d\u00e4r ocks\u00e5 m\u00e5nga judar fick ledande st\u00e4llning \u2013 s\u00e5 som Nehemja, Daniel, Ester och Mordokaj.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Utsikt fr\u00e5n Dominus Flevit p\u00e5 Olivberget \u00f6ver Gamla Staden i Jerusalem. (Bild: G\u00f6ran Larsson \u00a9)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I beskrivningen av pingstundret i Jerusalem i Apostlag\u00e4rningarna 2 ser vi att den judiska diasporan i Medien var representerad vid pingstfirandet d\u00e4r, liksom \u201dparther\u201d och \u201delamiter\u201d, vars riken l\u00e5g nordost respektive sydv\u00e4st om Medien. Kanske kom n\u00e5gra av dessa bli de f\u00f6rsta att b\u00e4ra med sig p\u00e5skens och pingstens evangelium till Mesopotamien och bereda marken f\u00f6r det som s\u00e5 sm\u00e5ningom skulle v\u00e4xa till den v\u00e4rldsvida kristna kyrkan. N\u00e5gra av de \u00e4ldsta f\u00f6rsamlingarna i kristenheten har sina r\u00f6tter i Mesopotamien och \u00e4ven l\u00e4ngre \u00f6sterut. Jag har sj\u00e4lv bes\u00f6kt den judiska f\u00f6rsamlingen i Kochi p\u00e5 Indiens sydv\u00e4stkust, och d\u00e4r h\u00e4vdar de att deras r\u00f6tter g\u00e5r tillbaka till den babyloniska f\u00e5ngenskapen. Jag har ocks\u00e5 m\u00f6tt kristna som gett inblickar i en s\u00e4llsamt l\u00e5ng och h\u00e4ndelserik kyrkohistoria som till stora delar \u00e4r ok\u00e4nd i v\u00e4stv\u00e4rlden, och i staden Chennai (Madras) p\u00e5 Indiens sydostkust visar de med stolthet och and\u00e4ktighet aposteln Tomas grav.<\/p>\n\n\n\n

Den h\u00e4r lilla historiska exkursionen med utg\u00e5ngspunkt i Esters bok och purimfesten f\u00e5r bli \u00e4nnu ett exempel p\u00e5 hur den bibliska historien blir konkret och levande p\u00e5 ett s\u00e4rskilt s\u00e4tt i m\u00f6tet mellan kristna och judar. Den Gud vi m\u00f6ter i Bibeln \u00e4r en Gud som uppenbarar sig i historien f\u00f6r m\u00e4nniskor av k\u00f6tt och blod som \u00e4r sig v\u00e4ldigt lika fr\u00e5n tid till annan, eller som n\u00e5gon sagt: \u201dOrdet fr\u00e5n himmelen st\u00e5r med b\u00e5da f\u00f6tterna p\u00e5 jorden.\u201d Gudsordet har \u00f6verl\u00e4mnats och utl\u00e4mnats till m\u00e4nniskor som i lust och n\u00f6d vittnat b\u00e5de om Guds n\u00e4rvaro och fr\u00e5nvaro, om hopp som uppfyllts eller grusats f\u00f6r att t\u00e4ndas p\u00e5 nytt.
S\u00e5 skulle jag kunna sammanfatta temat f\u00f6r \u00e5rets sommarkurs, som ska f\u00e5 handla om just det messianska hoppet, allts\u00e5 det hopp som v\u00e4xte fram i det judiska folkets historia, alldeles s\u00e4rskilt i tider n\u00e4r Gud verkade ha \u00f6vergivit sitt folk och svikit sina l\u00f6ften och folket avfallit. M\u00e5nga kan nog k\u00e4nna igen sig i den beskrivningen i den orostid som pr\u00e4glar v\u00e5r v\u00e4rld just nu. Mitt i m\u00f6rkret fortsatte dock hoppets l\u00e5ga att fl\u00e4mta \u2013 hoppet om en r\u00e4ddare, en som skulle uppr\u00e4tta och \u00e5terst\u00e4lla inte bara sitt f\u00f6rbundsfolk utan alla folk som p\u00e5 olika s\u00e4tt vandrade i m\u00f6rkret. F\u00f6r b\u00e5de judar och kristna kan detta hopp sammanfattas i ett namn: Messias.<\/p>\n\n\n

\n
\"Vallmon
Vallmon blommar. (Bild: G\u00f6ran Larsson \u00a9)<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Fr\u00e5gan \u00e4r om det finns n\u00e5got annat ord som genom alla tider v\u00e5llat s\u00e5 mycket sm\u00e4rta och strid mellan judar och kristna som just detta. D\u00e4rf\u00f6r ser vi det som angel\u00e4get att belysa det utan att v\u00e4ja f\u00f6r n\u00e5gra sv\u00e5ra fr\u00e5gor eller f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 fram till en minsta gemensamma n\u00e4mnare utan enbart f\u00f6rs\u00f6ka blottl\u00e4gga och undanr\u00f6ja s\u00e5dana st\u00f6testenar som \u00e4r grundade i okunnighet, f\u00f6rdomar, polemik och sj\u00e4lvh\u00e4vdelse.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r ser v\u00e5r kurspresentation ut med tema och praktisk information:<\/p>\n\n\n\n

Tema: \u201dVem s\u00e4ger m\u00e4nniskorna att jag \u00e4r?\u201d (Markus 8:27)
\u2013 Judiska och kristna Messiasf\u00f6rv\u00e4ntningar<\/h4>\n\n\n\n
\n
\n
\n
\n
\n

Fr\u00e5gan om vem Messias skulle vara markerar utan tvekan en avg\u00f6rande skiljelinje mellan kristendom och judendom. Men som s\u00e5 ofta utg\u00f6r den samtidigt en av de djupaste ber\u00f6ringspunkterna eftersom judar och kristna bygger sina Messiasf\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 samma Bibel. Fr\u00e5gan \u00e4r ocks\u00e5 vad kristna menar med att Jesus var Messias\/Kristus och vilka andra namn och begrepp som tillh\u00f6r den kristna bek\u00e4nnelsen och som kanske rentav \u00e4r minst lika centrala. D\u00e4rf\u00f6r inneb\u00e4r en kurs \u00f6ver detta tema en biblisk, teologisk och historisk djupdykning b\u00e5de i judisk och kristen bibeltolkning och tro, som vi tror ska bli berikande och inspirerande.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Kursen v\u00e4nder sig till alla oavsett bakgrund som \u00e4r intresserade av att l\u00e4ra sig mera om Bibeln och relationen mellan judar och kristna, men vi vill ocks\u00e5 p\u00e5minna om att anst\u00e4llda inom kyrka och skola i m\u00e5nga fall f\u00e5tt tillgodor\u00e4kna sig v\u00e5ra sommarkurser som fortbildning.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Tid:<\/strong> Fr\u00e5n m\u00e5ndag lunch till och med torsdag lunch den 29 juli\u20131 augusti.
Plats:<\/strong> Helsj\u00f6ns folkh\u00f6gskola i s\u00f6dra V\u00e4sterg\u00f6tland, mitt emellan Bor\u00e5s och Varberg.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Total kostnad f\u00f6r helpension per person:<\/strong> I enkelrum fr\u00e5n 4710 kr<\/strong>; i dubbelrum fr\u00e5n 4375 kr<\/strong>.
Dagg\u00e4ster<\/strong> som allts\u00e5 ordnar sitt boende sj\u00e4lva: 800 kronor per dag<\/strong> inklusive alla m\u00e5ltider.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Mera information och anm\u00e4lan:<\/strong> Marianne Karlsson,
tel. 0320-205840, marianne.karlsson@helsjon.se<\/a>. Se ocks\u00e5 https:\/\/helsjon.se<\/a><\/em><\/p>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\"Helsj\u00f6ns
Helsj\u00f6ns folkh\u00f6gskola, kapellet.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n

<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Det sl\u00e5r mig att det i \u00e5r nog \u00e4r 20 \u00e5r sedan Jesper Svartvik och jag b\u00f6rjade med dessa sommarkurser.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Trots n\u00e5gra kortare avbrott \u2013 som senast under pandemin \u2013 skulle vi kanske kunna tala om en \u201djubileumssommarkurs\u201d p\u00e5 den fina folkh\u00f6gskolan i det natursk\u00f6na landskapet med utsikt \u00f6ver sj\u00f6n i den lummiga gr\u00f6nskan, och s\u00e5 givetvis det vackra kapellet, d\u00e4r vi kommer att fira morgonm\u00e4ssor.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

En sak till: Marknadsf\u00f6ring och sociala medier \u00e4r verkligen inte min starka sida. V\u00e5rt nyhetsbrev har begr\u00e4nsad r\u00e4ckvidd, och jag skulle s\u00e5 g\u00e4rna vilja r\u00e4kna med er hj\u00e4lp att sprida k\u00e4nnedom om denna kurs, till exempel genom personliga kontakter, Facebook och vad de nu heter. Jag kommer att ge en p\u00e5minnelse om kursen i nyhetsbrevet inf\u00f6r sommaren, men markera g\u00e4rna tiden redan nu, och som sagt, sprid informationen vidare om ni kan. Inget kan ers\u00e4tta en personlig kontakt. Tack!<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Jag vill ocks\u00e5 p\u00e5minna om informationsrutan \u201dKommande h\u00e4ndelser\u201d p\u00e5 v\u00e5r hemsida, d\u00e4r vi kommer att annonsera s\u00e5dant som vi \u00e4nnu inte har planerat f\u00e4rdigt. Vi planerar till exempel ett seminarium p\u00e5 Zoom \u00f6ver projektet \u201dR\u00f6tter och liv\u201d, prelimin\u00e4rt den 29 maj kl. 16.00. Mera information kommer.<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Efter p\u00e5sk reser jag till Hong Kong f\u00f6r en kurs som den h\u00e4r terminen ska handla om ett bibliskt centraltema \u2013 F\u00f6rsoningen \u2013 som jag hade f\u00f6rm\u00e5nen och gl\u00e4djen att f\u00e5 \u00e4gna min forskning \u00e5t under arbetet med min doktorsavhandling f\u00f6r snart femtio \u00e5r sedan, och som jag sedan aldrig kunnat sl\u00e4ppa eftersom det \u00e4r omistligt och outt\u00f6mligt.<\/p>\n

Nu nalkas vi kristna F\u00f6rsoningens stora h\u00f6gtid. Jag \u00f6nskar er en god forts\u00e4ttning p\u00e5 faste- och passionstiden och en rikt v\u00e4lsignad p\u00e5skh\u00f6gtid!<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Och nu n\u00e4rmast \u00f6nskar vi v\u00e5ra judiska v\u00e4nner Purim sameach<\/em>!<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Med varm h\u00e4lsning<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Er tillgivne<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

\"\"<\/figure>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Ladda ner Rundbrevet som PDF-fil, klicka\u00a0H\u00c4R<\/a><\/strong>!<\/p>\n

<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Stockholm den 22 mars 2024 K\u00e4ra v\u00e4nner! N\u00e4r v\u00e5rdagj\u00e4mningen infaller \u2013 i \u00e5r den 20 mars \u2013 vet vi att den kristna p\u00e5sken st\u00e5r f\u00f6r d\u00f6rren, f\u00f6r p\u00e5skdagen infaller ju … Continue reading “Rundbrev mars 2024.”<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":43175,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_crdt_document":"","cybocfi_hide_featured_image":"yes","footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-43174","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-rundbrev"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/43174","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=43174"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/43174\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":43205,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/43174\/revisions\/43205"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/43175"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=43174"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=43174"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.judiskkristnarelationer.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=43174"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}